This thesis aims to investigate possible positions of identification for people with dis/abilities. With a theoretical basis in crip-theory it discusses the notions of power and deviance and its? importance for the formation and reproduction of ideas around the concepts of dis/ability, ableism, deviancy and normality..

During the last two years Gothenburg has become a central point in Sweden foractivists in the area of disability. The essay explores which strategies that activist usesin purpose to pay attention to and criticize the Normate. By doing so, five cripactivists have been interviewed about their experiences and feelings about how theymanage to stand up against different types of power relations. The activists describehow they develop different strategies to change their identity positions and takecontrol over themselves.The essay intends to contribute with a crip theoretic view in combination withmaterial feminisms and resistance theory. The conclusions of the essay shows that thenormate is incorporated in both social and material matter and how the activist?s usesthe strategy Critical Disability to negotiate their identity position.

The aim of this study was to examine the possibilities to enter the regular labour market for pupils and young adults with intellectual disabilities. The method used is tape-recorded qualitative interviews with; Two pupils with intellectual disabilities, studying the last year at a special school. Two young adults with intellectual disabilities, former pupils at a special school and at the moment in search of work at a Public Employment Service office for young adults with disabilities. Furthermore were interviews made with two professionals, one student counsellor at a special school and one representative at a Public Employment Service office for young adults with disabilities. For analysing the empirical data, Iris Marion Young's theory about Five Faces of Oppression, Crip theory and Dalrymple and Burkes theory about empowerment was used.

The purpose of this thesis has been to explore in what ways Franz Kafka?s ?The Metamorphosis? can be read as a story of gender. By bringing together Judith Butler?s theory of materialization and Lennard J. Davis?s Crip theory I have spoken of Dismodernity as the domain of abject bodies that have been repudiated by (post)modern societies as untintelligible and dysfunctional.

The purpose of this thesis has been to explore in what ways Franz Kafka?s ?The Metamorphosis? can be read as a story of gender. By bringing together Judith Butler?s theory of materialization and Lennard J. Davis?s Crip theory I have spoken of Dismodernity as the domain of abject bodies that have been repudiated by (post)modern societies as untintelligible and dysfunctional.

The purpose of this thesis has been to explore in what ways Franz Kafka?s ?The Metamorphosis? can be read as a story of gender. By bringing together Judith Butler?s theory of materialization and Lennard J. Davis?s Crip theory I have spoken of Dismodernity as the domain of abject bodies that have been repudiated by (post)modern societies as untintelligible and dysfunctional.

The purpose of this thesis has been to explore in what ways Franz Kafka?s ?The Metamorphosis? can be read as a story of gender. By bringing together Judith Butler?s theory of materialization and Lennard J. Davis?s Crip theory I have spoken of Dismodernity as the domain of abject bodies that have been repudiated by (post)modern societies as untintelligible and dysfunctional.

The purpose of this thesis has been to explore in what ways Franz Kafka?s ?The Metamorphosis? can be read as a story of gender. By bringing together Judith Butler?s theory of materialization and Lennard J. Davis?s Crip theory I have spoken of Dismodernity as the domain of abject bodies that have been repudiated by (post)modern societies as untintelligible and dysfunctional.

The purpose of this thesis has been to explore in what ways Franz Kafka?s ?The Metamorphosis? can be read as a story of gender. By bringing together Judith Butler?s theory of materialization and Lennard J. Davis?s Crip theory I have spoken of Dismodernity as the domain of abject bodies that have been repudiated by (post)modern societies as untintelligible and dysfunctional.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur personal på socialterapeutiska LSS-elevhem förhållersig till rådande diskurser för genus och sexualitet. Materialet består av tre djupintervjuer medpersonal från socialterapeutiska LSS-elevhem. Informanterna har i intervjuerna utgått från trescenarier på temana sex, sexualitet och genus. Undersökningen har gjorts med endiskursanalytisk ingång och genom ett crip- och queerteoretiskt perspektiv. Resultatet avundersökningen visar på att det finns en utbredd heteronormativ syn i elevhemmen samt enokunskap om samkönat sex, identitetsuttryck och genuskonstruktioner..

I ett försök att låta poststrukturalismen närma sig materia, för min studie samman en queer psykoanalytisk syn på subjektskap, presenterad av Judith Butler, med miffoteori, en poststrukturell förståelse av funktionalitet, mestadels influerad av Robert McRuer och Lennard J. Davis, för att undersöka hur ramverket inom vilket subjektskap kan intas påverkas. Studien visar att det normata är kontextuellt definierat, och vidare att subjektskap är beroende av mötet mellan subjektet och en potentiellt funktionshindrande miljö; i vilken subjektet antingen passerar som normat eller inte. Detta rörliga subjektskap påverkas därigenom av faktorer såsom rädslan för det miffoeska, en kapitalistisk syn på medborgarskap samt möjligheten att (undermedvetet) nå en (temporär) position mellan det normata och det miffoeska, vars förhållande även genererar en ökad möjlighet för subversivt motstånd. Vidare menar jag att detta kan sägas utgöra ett ramverk inom vilket det blir möjligt att studera subjektskapet, genererat av maktordningar såsom klass, etnicitet etc..

Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur normer och värderingar påverkar hur personalen på demensboenden förhåller sig till demenssjukas sexualitet och kärleksrelationer. I studien genomfördes fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog 23 stycken undersköterskor och vårdbiträden från demensboenden i Stockholmsområdet. Materialet bearbetades och tematiserades i följande fyra teman: Reflexivitet hos personalen, Personalens syn på de boendes rätt till självbestämmande och det sexuella handlingsutrymmet, Samtycke och övergrepp samt Personalen, genus och heterosexuell tvåsamhet. Resultatet visar att personalen reglerar det sexuella handlingsutrymmet för de demenssjuka och att personalens roll varierar från att vara möjliggörare till de demenssjukas sexualitet, till att begränsa men inte förbjuda sexualiteten.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka normer om funktion och funktionsnedsättning som reglerar när, var och hur personer med icke-synliga funktionsnedsättningar upplever att de kan passera som icke-funktionsnedsatta. Författaren analyserar förståelser av passering hos personer med icke-synliga funktionsnedsättningar utifrån en intersektionell förståelse av funktion, kön och genus. Med hjälp av transteoretiska tankar kring passering som praktik finner författaren flera likheter mellan hur tillfällen till passering skapas och förstås hos personer med funktionsnedsättningar och transpersoner både i en social och medicinsk kontext..

Uppsatsen baseras på en kvalitativ studie med en induktiv ansats där syftet med min uppsats är att undersöka och beskriva hur män som drabbats av en traumatisk ryggmärgsskada upplever sina funktionstillstånd över tid efter skadan, avseende funktion och förmåga. Detta i anslutning till hur männen upplever att deras funktionstillstånd påverkat deras subjektiva upplevelse av att vara självständiga och aktiva. Men också männens upplevelser av möjligheter till förändring samt upplevelsen av egenmakt i deras livsvärld. Uppsatsen som utgår från individnivå fokuserar på männens subjektiva upplevelser över tid, från tiden strax efter skadan samt deras upplevelser idag. Studien består av tre preciserade frågeställningar: - Hur upplever männen sitt funktionstillstånd avseende funktion och förmåga tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har männens upplevelser av att vara självständiga och aktiva förändrats över tid från tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har männens upplevelser av möjligheter till förändring och upplevelsen av egenmakt förändrats över tid från tiden strax efter skadan samt idag?Materialinsamlingen har gjorts genom en kvalitativ forskningsintervju och analysen har gjorts utifrån två perspektiv; Empowerment perspektivet och Crip teori.

Denna studie baseras på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med personer med olika fysiska funktionsnedsättningar om deras upplevelser och erfarenheter om funktionsnedsättningar, sexualitet och genusgörande. Kategorin funktionsförmåga är i många diskurser omarkerade. I det icke uttalade om kroppars olika förmågor förväntas och blir en funktionsfungerande kropp norm. Min studie grundar sig på ett teoretiskt samarbete där Robert McRuer?s cripteori utgör referenspunkten.